Fibromyalgi jag hatar dig!

Fibromyalgi som brukar förkortas FM eller fibro är ett rent helvete.
Med vissa diagnoser typ som Adhd kan man säga jag älskar dig och jag hatar dig till sin diagnos, men till FM finns det inget annat än hat. Du lever i konstant obehag och smärta, man har aldrig en lugn stund. Kvällarna är värst, från höften och ner gör det ont som fan. Rör jag mig lättar det, så träning hade kunnat underlätta, då tänker alla säkert men varför gör hon inte det, är hon så lat? Men det handlar inte om det, jag vill träna men får inte då jag har haft feber i över åtta månader. De har ingen förklaring till min feber, så jag får äta feber nedsättande för att kunna fungera någorlunda normalt. Varje dag jag går utanför dörren är en seger. Men det ser inte människor det enda människor ser är att jag röker. Att allt skulle lösa sig om jag slutade röka, får jag höra det en gång till så kommer jag att gå i taket. Jag vet att det inte är bra att röka, jag är läskunnig och inte dum i huvudet. Men gå in i mitt liv och sätt er i min båt och lev med det jag gör varje dag så tror jag att ni ändrar uppfattning.

Som alla vet så brottas jag med psykiska besvär också, allt som hänt speciellt de senaste 2 åren har varit långt ifrån lätt, rökningen lugnar mina nerver, hade jag slutat röka hade jag mått ännu sämre och hade fått ta ännu mer medicin istället, och kanske inte ens kommit tillbaka till jobbet än. En dag när jag har ett stabilt liv då kan det vara tal om att sluta röka men inte nu. Det gör mer skada än nytta.
Ni som inte kan förstå det, snälla håll det för er själva. Jag har fått försvara mig hela mitt liv jag orkar inte det mer.
Jag gör allt som står i min makt för att göra mitt liv så bra som möjligt efter de förutsättningar som jag har. Allt jag ber om är att människor ska sluta sätta käppar i hjulet för mig, jag vet att folk menar väl men det blir så fel, att människor tjatar om min rökning och min vikt hjälper inte för jag vet redan det, men det ligger faktorer bakom som gör att jag inte kan göra det som ni tycker att jag borde göra.

Bara för att saker inte syns så betyder inte det att det inte finns. Alla har sina problem vissa har fler än andra och framförallt alla hanterar problem på olika sätt. Det handlar om respekt och hänsyn.

Jag hade kunnat mala på i evigheter om det här men jag avrundar nu, tror att budskapet har gått fram ändå.

Kramizz till alla